the life of a wife

Det var inte bara Matildas (min svägerska alltså) grejer jag hittade i källaren hos farmor. Även denna ursnygga kjol. Det blev en riktig wannabe-outfit-bild, men jag hittade inte mitt lilla microstativ... Fin va?! Galet tjusig.

Ibland kan jag bli lite för djup för mitt eget bästa. Det är de stunder när jag börjar tänka på livet. Varför är det så krångligt ibland? Och varför blir det aldrig riktigt som man tänkt sig?
Det är konstigt. Men ack så sant.
Idag är jag nästintill handlingsförlamad av trötthet, så jag stannade i sängen sådär länge som bara tonåringar gör. Sen struntade jag i skolan också. Men det är för mitt eget bästa, förstår ni. Hälsan går först, som jag och Linda alltid sa när vi bodde ihop. Och det är sant. I denna fruktansvärt stressiga värld måste man visst använda hjärnan en eller två gånger extra.
Jag blir så trött på att alla är så stressade och alla har så mycket att göra och alla måste det och det. Inte minst jag själv. Ibland önskar jag bara att jag levde på Medeltiden. Kan tänka mig att det var lite mindre stressigt då. Fast då hade jag i och för sig inte kunnat gräva ner mig i Grey´s Anatomy som jag älskar att göra varje kväll. Hm. Svårt beslut där alltså.
Aja. Kanske bäst att göra det bästa av situationen istället?

Peace out.