Kom nu hit istället...

Jag säger inget mer än...

http://filippani.blogspot.com

Välkommen.

Newlyweds!



Såhär snygga och pigga och glada är man, dagen efter sitt bröllop. Jag lovar!!

Mitt nya hår





Som  nygift kände jag att det var dags för en förändring i mitt liv. Och det jag är mest rädd för att förändra, det är mitt hår. Därför fick det bli... mitt hår.
Så i fredags klippte jag av, över en decimteter av det slitna håret och har inte haft såhär kort hår sen jag gick i sjuan. Men shit vad nöjd jag är!

Nu ska jag till kyrkan. Ha en fiiiin dag!

Att vara gift



Saker som förändras drastiskt när man gifter sig:

- Orden våra, vi, oss används mycket i vokabulären
- Att prata om den andra som "min man" eller "min fru" är något väldigt svårt, men nödvändigt, att vänja sig vid
- Frukosten äts nu, ibland, tillsammans. Likaså kvällsmaten och andra måltider
- Svärmor, svärfar, svåger och svägerska. Välkomna in i vårt liv!
- Planer av den enda lediga dagen görs tillsammans
- Allt ditt är mitt, allt mitt är ditt. Och tänk att det gäller ALLT
- Det är okej att fisa. Fast det var det ju innan med, om man tänker efter

Nu ska den här gifta frun äta frukost med sin man. Och vi ska kolla Grey´s Anatomy. Och sen ska vi tvätta. Allt detta - TILLSAMMANS. Det är verkligen heeelt underbart att vara gift!

sooo married!



Hej!

Jag heter Filippa Nielsen. Typ. Fett!

Då ska jag minsann gifta mig imorn, dåh

Tja.

Skulle bara kika in en snabbis och meddela att allt är under kontroll. Mina naglar är så långa och hårda att jag inte kan hantera tangentbordet riktigt...
Japp, då ska vi gifta oss imorn. Och nej, jag är inte nervös. Och ja, jag vet inte vad det är med mig. Eller Emanuel. Vi har bara ännu inte fattat att vi gifter oss. Och att det är så stor grej.

Men fett ska det bli! Och kallas FRU och få vara vid någons, ja, han specielle, för resten av mitt liv. Underbart!

Vi hörs väl när jag är fru dåh.


Hej å hå!

På lördag smäller det



Måste säga att just nu, är det roligaste att vi ska gifta oss på lördag: just att jag får träffa så HIMLA många vänner och släktingar! Tjohoo! Vilken sammankomst liksom! Heja heja.

Och nej, inga fjärilar i magen. Ingen nervositet. Jag är nog inte som alla andra brudar verkar det som. Det enda som är i mitt huvud är att jag ska klara av två examintioner imorn och så kommer mina Chicago-släktingar idag. Och ja. Sen ska vi gifta oss på lördag. Det är ju fett, kanske.
Men oroa er inte. Jag är inte ett nervvrak, jag kanske kommer bli, men jag är inte. Jag är bara vanlig. Och så fruktansvärt trött på att vara sjuk och förkyld hela tiden...

Hej å hå! Nu ska vi shoppa saker till mitt hår.

Mitt forna liv i mobilbilder. Here goes

 
Här ligger jag i en sjukhussäng på sjukan i Landskrona. Jag hade precis åkt ambulans.
Ibland är man bara FÖR glad liksom! Eller hur?!?!
(ambulansfärden var faktiskt den roligaste upplevelsen den veckan)



Linda, jag och Hallon äger alltid ganska mycket fett på våra flummiga lektioner. Japp!

 
Här är min fina gris och hans leksak; moroten.
Ni kan väl ana att jag älskar dessa leka-med-lera-lektioner?
Men jag gör INTE det, okeeeej? Usch.



Här är min vääääääldigt fina vän Linda. Hon äger fett! Och vi steker.



Jag och Marie tog en fikapaus i second hand-shoppingen. Jag vill ha soffan hon sitter i



Hej, det här kan ni kalla mig på lördag, om ni vill. Jag går också under namnet Filippa, Fillefjant och Felipa.



Min favorit där. Mjölken alltså. Meh, skoja. PEPSI MAXEN såklart! I helt rätt format.



Jag och Linda på ännu en rolig lektion. Alltid kul. Men faktiskt, ALLTID kul med DAAJ!



En dag kom Evan gående. Leta efter lila, då ser ni henne



Kolla! Hon har en hamburgare på cykelelelelelen! Man blir ju bara SÅ hungrig.

Evans barndomsmin



När jag skulle spara den här bilden, så skrev jag "e å f". Det brukar jag alltid skriva om Emanuel och mig. Känner han sig hotad nu, tro?

Här på bilden har Evan sin barndomsmin. Jag tror att det är för att hon äter glass och det är gott. Och för att hon får leka med underbara mig. Ellor?!

FILIPPA-bandet

Amen tja på´re!

Vi håller på med ungdomsslang, internetspråk och förortssvenska i skolan, på vårt projektarbete. GALET kul!
Och jag passar så bra in där, med mina fantastiska ordval. Eh ja.

Jag har träffat min nya tjej idag, Evelina heter hon. Jag tycker det är lite viktigt ändå att ni alla, alla, ja, verkligen ALLA, ni som läser min blogg, vet det. Det är inte så många, så det spelar ju ingen roll.
Men ja, jag ska ändå, fortfarande, gifta mig med Emanuel nästa vecka. Han är på svensexa nu. Det verkade så roligt att jag ville följa med. Men det fick jag inte.
Just det, jag skulle ju faktiskt skriva en viktig sak, gällande att jag träffade Evan (som jag nu kallar henne, för jag orkar inte skriva hela hennes namn, det är såååå långt. Kanske inte längre än den här meningen i parantes iof...), jo, jag fick ett jättefint, ROSA, nyckelband av henne. Hur schysst, liksom? Galet schysst. Det står dessutom FILIPPA på det! Aaaaaaj knooow! Insane!! Jamen, tack Evan. Fint äre! Och jag har visat alla jag känner! (än så länge bara Emanuel, men det kommer nog fler).

Jag ska då käka tacos nu snart, med mor, far och hunden Leo. Med andra ord: en hektisk kväll ligger framför. Elllor ente.

Skönt ska det bli med en sådär reeedigt solig helg i alla fall. 20-22 grader minsann! Nu tycker jag verkligen synd om er som bor längre upp än Landskrona. Ni kanske inte får ta del av värmen. Men frukta inte, den (kanske) kommer till er med.

Tjingepling!

Lite ommöblering, döh

Hej hörrni!

Jag bara möbelerar om här lite. Ni vet, jag tröttnar så snabbt. Så det var lite dags.
Sen ska jag byta namn också. Tror jag. Kanske? Vi får se. Jag har en idé.

Jag åt klassen vid kanalen idag, i Malmö. Calippo-glass alltså. Inte alls lika gott som de ljuvliga gräddglassar som finns att avnjuta vid denna tid på året. Men är man laktosintolerant så är man. Japp. Så är det.

Jag känner mig så duktig idag. Jag är så fruktansvärt trött, och har varit hela dan, och ändå orkat med så mycket. Skönt. Det är jättekonstigt, förresten, att skriva: Filippa Nielsen.
Alltså. Nu, när man vet att det är på riktigt snart. SÅ KONSTIGT ni. Men ändå coolt.

Evelina frågade mig idag om vi ändå kunde ses efter jag gift mig. Och om jag kommer vara den samme  (igår, idga och i evighet). Och jag sa till henne att allt är lugnt, det enda som förändras är mitt namn. Typ. Och ja, lite andra förmåner man får när man är giiiiiiiiiiiiiift. Höhö.

Anyway. Nu har jag druckit så mycket pepsi max ikväll att jag ändå inte lär somna tidigt. Men det gör nog inget.

Hej på dig. Skriv en kommentar förresten, det är så himla mycket roligare då. Jag lovar!

Jag är en skolnörd

Hej!

Jag är i skolan nu. Sitter i en instängd datasal med Elin och Helena. Vi har haft en mysig lunch och jag åt det vanliga; spagetti och köttfärssås. Gott.
Nästa vecka ska jag gifta mig. Japp. Och jag hade en jättehemsk dröm inatt. Jag antar att de börjar komma nu, de där mardrömmarna. Usch ja. Nä fy. Blä.
Snart har vi föreläsning med vår lärare Anna. Hon är grym, jag gillar henne.
Jag gillar skolan. Väldigt mycket.
Jag är en sån som kan säga att jag till och med älskar skolan. I love it, liksom. Elin tycker jag är störd och lite nörd, som säger så, men ja, det är sanningen.
Egentligen vill jag lite hem, för jag så ont i huvet. Men skolan är så rolig, så jag stannar. Plus att jag ska fika med en härlig kompis efter också. Sist vi sågs skrattade vi så mycket att jag hade träningsvärk dagen efter.

Nej. Nu ska vi till 7eleven och kanske köpa nåt energigivande. Som en juice. Eller ja, varför inte godis?

Puss å kräm

När jag blir stor

Ibland verkar det som att jag inser att jag inte är stor. Inte SÅ stor. Alltså. Jag är ju inte stor, jag är ju bara enochsextiotre centimeter lång/kort, men jag menar: jag är ju inte så gammal. Än. Egentligen. Vissa av mina underbara vänner börjar freaka ut nu, nu, nu, nuuu när vi är: tjugotre. 23, alltså. Och om vi ska leva tills vi är hundra, till exempel, så är vi ju för sketan nästan bebisar fortfarande! Egentligen alltså.
Jag tycker det är skönt. Det är skönt att inse att vi är så unga, alla vi som är såhär gamla plus ni som är lite yngre, eller ja, mycket också för den delen. Ni som är mycket yngre, ni har ju ännu fler år kvar att leva. Förhoppningsvis. Om ni inte kvävs av en glass i sommar eller dör av inre blödning efter att ni åt en glödlampa. Ja men jag menar ju bara att: vad som helst kan hända!
Ja, och ni som är äldre, ni har faktiskt himla många år kvar också. Faktiskt. Så sluta gnäll på att du är gammal och går, du som inte ens fyllt 30. Och du som inte ens fyllt 40 kan sluta gnälla på det med. Och du som är 50, ja, men sluta gnäll bara.
Nu lever vi istället! Tjoho.

Egentligen skulle jag bara skriva det att... när jag blir stor. Då vill jag ha en rosa liten mini-cabbe. Sweet asså.


Imorgon börjar den där veckan som menar att vi kan säga att vi ska gifta oss nästa vecka. Det är lite coolt. För typ. Det är enda gången i livet som jag kan säga "nästa vecka ska jag gifta mig". Och det är ju najs.
Vi fick ett grått lakanset i julklapp. Det ska så banne mig invigas, när vi själva invigs som ett äkta, gift par. Ja, och sen får vi ju delad ekonomi också, vilket innebär att jag får dubbelt så mycket pengar varje månad. Och dubbelt så mycket räkningar. Så ja, det blev väl rätt så jämt upp där ändå antar jag. Men jag får en egen bil, eller ja, vi delar ju på den. Och en motorcykel. Men vad ska jag med en hoj till, jag har ju inte sånt körkort. Aja. Emanuel kan ju låna den.

Nämen jag längtar till skolan imorn. Det är så kul med skolan. För då träffar jag så roliga människor, oftast, och så är det så roligt att vi har så roligt. Roligt, roligt, roligt. Marie, min bäschtisch, hon är i Italien. Och min moster Jennifer och hela familjen är hemma i Sverige nu. Och snart kommer de hiiiiit!

Japp. Nämen. Jag försöker alltså undvika att gå och lägga mig. Om du undrar varför jag blajjar så in i Norden.
Hejdå!


Lite sugen just nu



Sitter hemma, alldeles ensammen. Jag måste erkänna att ikväll... så tycker jag att det är riiiiiktigt tråkigt. Men jag har så ont i mina fötter (säg inte till Emanuel att jag sa det, jag får nämligen inte klaga på denna självförvållande smärta), så jag orkar inte gå ut, gå över till nån eller gå nånstans faktiskt. Så jag sitter här i min ensamhet. Inget kul på tv, nej. Alla Grey´s Anatomy-avsnitt vi har är sedda. Kanske ska plugga lite? Eller skriva nån artikel? Eller sno hit en symaskin och sy in de där grymans coola 501:orna jag snodde i Åstorp idag...? Jag kan i och för sig fixa mina naglar. Men det tar nog bara en kvart.

Aja, närå, så atte... Jag är lite sugen på en nybakad, kladdig muffin och en minipepsi max till. Det får det bli!

Ha en skön lördagkväll mina vänner!

Det var en gång...

Så insnörade vi alla, ja, ALLA, är i saker. Till exempel. När vi får en uppgift i skolan att skriva en SAGA. Så börjar vi allihopa med... Det var en gång. Konstigt va? Undra hur man ska bryta mönster?

Igår i skolan hade jag väldigt, väldigt roligt. Det är väldigt, väldigt roligt att hänga med Linda och vår nyfunna vän Elin. Vi är ju lika tröga alla tre och igår hade vi sån där megalång dag, 8-17, så man kan ju ana att vi var trötta liksom. Trötta = skrattar, fnissar, flamsar och har himla kul.
Vår allra sista lektion skulle vi gå igenom hur man gör en powerpoint. Jag höll på att dö! Det lärde jag mig själv när jag gick i 8:an! Dudes! Kom igen, liksom. Lärarn var ju väldigt speciell också, väldigt allvarlig, precis som att han inte hade något roligt i livet att se fram emot. Eller kanske några kompisar. Jag sa till honom när vi satt oss och var redo för denna uberboring lektion, att:
- Vi har haft lång dag idag, så vi är väldigt fnissiga.
- Det har jag med, så jag är också väldigt fnissig.
Sa han då och drog inte på munnen ett endaste dugg.
- Jag märker det döh! ropade jag då till honom.
Då såg jag allt hur han försökte hålla sig för skratt.
Men varför hålla sig? Det blir ju så mycket roligare om man skrattar! Resten av klassen skrattade gott i alla fall. Skönt det.

Jag har precis sprungit 6 km vid havet. Jag har en liten pakt med mig själv att springa en del nu innan the wedding. Och ja, the wedding är om två veckor. HÄRLIGT! Fy vad gött det ska bli när det är över. Ska bli underbart att få börja dela livet med Emanuel på riktigt. Yes!
Anyway. Jag tänkte faktiskt skriva lite mer om min springtur idag. Jo. Om du också gillar att springa kanske, men har lite dålig motivation. Då ska jag hjälpa dig. Ladda hem, jag menar, KÖP, Joss Stone´s platta. Kolla på Spotify om du har först, andra låten på första skivan där. UNDERBAR och helt perfekt att BÖRJA springturen med. Sen är det bara att spola tllbaka till den när du börjar tappa motivationen igen. Bra va?!

Förr i tiden tränade jag så mycket och ofta. Och det är för att jag älskar det verkligen. Jag tycker om att äta vad jag vill och för att må hyfsat bra så måste man träna. Inte för att jag måste bli smal, utan för att det är bra. Och kul. Och gött. Spring på!

Nej. Nu ska jag duscha. Jo! Kolla in den här bloggen också, heeeelt underbar, om du, som jag, gillar mode och sånt ---> http://hannaojohn.blogg.se

Tjoflax!

Snacka om att vi är välsignade, liksom



Jag erkänner. Jag är grymt avis på alla er som klarar av att plugga på Högskolan utan att ta något studielång. Det är verkligen grymt! Speciellt är det ju det, om man jobbar samtidigt. Lyckas klara sig då, det är kungligt! Och snacka om avis jag är på er som klarar det med hjälp av familjen eller maka/make som försörjer er. Jamen på riktigt!! Vilken otrolig tur ni har i livet! Inga sketna studielån som hänger efter er hela livet. Det är verkligen tur det.

Trots det har jag insett hur otroligt välsignade vi är som tar studielånet. Asså, hallå! Vi får lov att LÅNA pengar av staten för att betala tillbaka dem, SEN, sen när vi faktiskt har pengar. Jag jämför hemskt gärna med the land over there... Ni vet, Amerikatt. Där måste de minsann lyckas spara ihop pengar innan de ska få sin fantastiska utbildning. Men vi, vi otroligt lyckligt lottade svennar, vi får lov att låna dem!
Åh, vilken välsignelse alltså.
Så inte ska jag gå runt och vara avis egentligen. Ni har tur. Och vi, vi är otroligt välsignade. Så måste det väl vara? Jag väljer att se det så.

En fin dag hörre du


Dessi tyckte att Marie och jag såg väldigt lika ut här om dagen.

Idag är en NY dag! Imorse fick jag ett sånt där riktigt fiiiint mess från min käraste. Kanske är det det som gjort att dagen än så länge känns helt fantastisk?
Jag tog mig en joggingrunda vid havet idag med. Det är så underbart! Ingen press, skön musik, havet. Havet är det bästa. Det är det som får mig att känna lugnet och friden. Och glädjen.
Alla borde ha tillgång till havet som jag har...
Idag ska jag till Helsingborg och leka med mina värdinnor. Marie och Dessi. De är helt galet bra faktiskt. Fast lite önskar jag allt att jag inte valt dem, jag får ju aldrig vara med och leka eller veta några hemlisar. Förutom idag då. Sköönt. Marie ska göra lite frisyrer på mig idag med. Vi får se om det blir nåt att hänga i julgran.
Jag uppmanade mina päron här om dagen att de nu verkligen måste börja använda frasen "Det går över tills du gifter dig!". Det är en välanvänd fras hemma och jag menar, hallå, snart kommer de aldrig kunna säga den till mig!!! Use it!
Jag ser fram emot att skolan börjar igen på allvar den här veckan. Livet är bra. Snart är jag gift. Och snart ska jag få åka till the land of my dreams. Men min man of my dreams. Det är så bra liksom.

Ha nu en riktigt fin dag hörre du.

Varför säger du att du är tjock?

Oj, snacka om att det finns många olika bantningsmetoder nu för tia. Man kan dricka pulverdrinkar och detoxa sig, köra GI-metoden, viktväktarna, bli frukterian eller varför inte bara svälta sig själv?
Det finns verkligen massor olika att välja på. Och de präglar en hela tiden också. Alla tidningar har nåt nytt varje dag, varje vecka... "Dags att bli fit för BEACH 09!!"...
Åh, jag blir så himla trött liksom.
Vad är det som händer egentligen?
Vet ni hur många det är som kämpar för att gå ner bara liiiiiite grann nu inför MITT bröllop. Mitt bröllop har alltså blivit en vikt-ras-tävling, en induviduell sådan, men ändå.
Jag har själv också gått UPP i vikt. Jättekul. Lagom till MITT bröllop.
Men dudes! Whatever happend to... vara nöjd med sig själv? Varför är det ingen som kan vara sådär riktigt kalasnöjd med sig själv? Ibland åtminstone?
Jag har länge önskat, velat och hoppats på att vara en sån där kvinna som inte bryr sig så mycket. Och jag gör faktiskt inte det, även om jag, precis som alla andra, har mina dippar. Jag trillar ner i skiten. Den där snuskigt, äckliga, skitiga skiten. Som säger att jag är tjock. Och kanske lite ful också.
Och när jag är tjock. Då duger jag inte. I alla fall inte tillräckligt.
Men vad är det om, liksom?
Fy vad jag avskyr det. Det är så äckligt och taskigt och dumt! Så dumt, dumt, dumt!
Och hur många sånna här inlägg har du inte redan läst? Och hur många sånna här inlägg har vi inte redan skrivit?
Det är alltid det här. Tjock, tjock, tjock.
Tänk om... Alltså, bara tänk. Tänk om det skulle räcka med en underbar personlighet. Vilken fantastisk värld vi hade haft då! Eftersom en underbar personlighet, skulle spegla såååå mycket mer positivitet än vad klagan, suckan och känslan av oduglighet gör.
Och det som är bäst är ändå att den där dagen jag ska gifta mig. Om tre veckor. Då. Just då, är det verkligen inte en endaste själ på jorden som bryr sig om jag väger 2 kilo mer eller mindre. Och faktiskt, inte en själ skulle bry som om du gör det heller. Antagligen har jag inte bjudit någon för att de är smala och smärta. Haha, neeej. De som är bjudna är ju bäst, så är det bara.
Och ingen kommer kolla på fotona och tänka... ooh, vad tjock hon/han är. Nej. De kommer tänka... Vad glada alla är... Vad fina alla är... Vad roligt de där måste haft det...
GÖTT VA?!
Och jag tror det är så med de flesta dagarna. Tänk om jag mår bra, är lycklig, njuter av allt gott, älskar att leva, älskar min omgivning, kanske till och med älskar mig själv?! Vad spelar det då för roll hur mycket jag väger?!

Jag önskar ju bara att det här kunde gå in i hjärnan. Stanna där. Och växa. Eller hur?

Bröllopsyra



Snart har vi i alla fall yrat färdigt, om bröllop och allt. Bara tre veckor kvar nu. HALLELUUUUJAH!
Ska bli så himla gött och få det överstökat och bara få vara GIFT och leva resten av livet tillsammans med duden jag älskar mest i heeeela världen. Och efter bara några veckor åker vi ju på honeymoon till Las Vegas tänkte jag skriva... Jag menar såklart New York, och även Chicago. Där ska vi campa på en strand över midsommar. Hur coolt är inte det? Inte för att jag är nån campingmänniska, men shit, det kommer bli sååå mysigt! Leka med barnen (mina kusiner), grilla, bada, mysa... Mmm. Jag längtar.
Marie sitter här och bölar till sista avsnittet av Vänner. Det GÅR INTE att komma undan utan tårar. Förutom jag då. Jag har ju sett det kanske 357 gånger, liksom. Snart ska hon testgöra en brudfrisyr på mig. Det kan nog bli najs.
Den här dagen har jag tvättat, gått en riktig morgonpromenix med mamma vid havet. Det var så uuunderbart skönt! Imorn får det nog bli en springtur igen. Det är så GÖTT. Allt blir så gött i det här vädret liksom.
Jag håller på att gå in mina brudskor också. Emanuel tycker att jag går bra nu, men jag vill ju inte direkt vingla fram. Haha... Hm, ja just det.
Oh, vad jag längtar nu. Den där dagen asså. Jag kommer glömma alla konstiga människor deras åsikter, bara vara där. I stunden. Gifta mig! Och sen dela hela livet. Ah, it´s gonna be grrrreat!

Nu kommer snart D-dawg hit också, så ska hon hjälpa mig att sy in lite byxor och så ska vi dra till Malmö och lyssna på Markus Olsson. SWEET. See ya.

Jesus



Det är verkligen vår här nu asså. Underbart! Jag blir så sprudlande glad av solen, värmen, lugnet och fåglarna som kvittrar. Inte fiskmåsarna som väcker än på mornarna, men fåglarna. Som kvittrar.
De senaste dagarna har jag och min blivande varit extremt aktiva. Vi har fixat allt vi borde, snart, till detta uuuuuuunderbara bröllop som nu nalkas. Det är bara tre veckor och två dagar kvar nu, förstår ni.
Jag förstår inte. Hoppas du förstår.
Idag tog vi en fika på stan, mamsen, lukasen, emalen och jag. Helgött och sitta utan jacka på uteserveringen som är fullpackad folk. Mm. Lovley. Det blev lite andra nödvändigheter inskaffade också... the rest is silence.
Emanuel och jag var så otroligt duktiga att vi sedan tog oss en springrunda. Faaaantastiskt gött! Solen som steker, vinden som... eh, ja, den kändes ju knappt. Det var gött! Det är så fridfullt att springa vid havet. Det är liksom Gud där. Så stort...
Snart ska vi på gudstjänst i kyrkan, vi ska leda lovsången. Det är faktiskt ikväll som Jesus fördes bort av fariséerna. Då tänkte Emanuel att man skulle ha svart skjorta på sig. Vilket innebär att jag nu måste gå och byta om min helrosa outfit. Men men. Det får gå.
Ha en riktigt goo påsk, och glöm för allt i världen inte bort VARFÖR. Amen!

Jesus.

Tidigare inlägg
RSS 2.0